Välj rätt verktyg för ditt webbprojekt – guiden du behöver för utvecklingsmiljö och språk

Inledning

Att välja rätt utvecklingsmiljö och språk är avgörande för att lyckas med ett webbprojekt. Valet påverkar allt från produktivitet och underhållbarhet till prestanda och säkerhet. Därför är det viktigt att sätta sig in i de olika alternativen och göra ett väl avvägt beslut baserat på projektets specifika behov och målsättningar.

I denna guide går vi igenom de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till vid val av utvecklingsmiljö och språk. Vi tittar på populära alternativ för både frontend och backend, ramverk och bibliotek, databaser och molntjänster. Vidare diskuteras viktiga områden som DevOps, CI/CD, säkerhet och tillgänglighet.

Målet med guiden är att ge en översikt över de val som behöver göras och vilka faktorer som bör påverka besluten. Med hjälp av guiden blir det enklare att fatta väl underbyggda beslut om utvecklingsmiljö och språk för ditt nästa webbprojekt.

Populära utvecklingsspråk

När man ska välja programmeringsspråk till sitt webbprojekt finns det några språk som är extra populära och väletablerade. Här är en översikt över de vanligaste och vad man bör tänka på:

JavaScript

JavaScript är det mest använda språket på klientsidan för webbutveckling. Det används för att skapa interaktivitet, validera formulär, manipulera DOM och mycket mer. Fördelarna med JavaScript är att:

• Det finns i alla moderna webbläsare och behövs inga extra insticksprogram.
• Det går att köra både på klienten och servern med Node.js.
• Många ramverk och bibliotek finns för att förenkla utvecklingen.

Nackdelar kan vara att:

• JavaScript har vissa begränsningar jämfört med andra språk eftersom det ursprungligen var tänkt för klientsidan.
• Det saknar stark typning vilket kan leda till buggar.
• Kan vara svårt för nybörjare att lära sig på grund av dess flexibilitet.

PHP

PHP är ett populärt scriptspråk på serversidan och används ofta för webbapplikationer och CMS-system som WordPress. Fördelarna är:

• Enkelt att komma igång för nybörjare.
• Stöd för många vanliga webbtekniker inbyggt i språket.
• Fungerar bra ihop med databaser.
• Det finns många ramverk, paket och communities.

Nackdelar:

• PHP har haft problem med säkerhet och sårbarheter historiskt.
• Språket i sig självt är inte så avancerat.
• Misslyckas ibland med bakåtkompatibilitet vid stora uppdateringar.

Python

Ett högnivåspråk som blivit väldigt populärt på senare år, särskilt för data science, machine learning och webbutveckling. Fördelar:

• Enkelt att läsa och skriva, även för nybörjare.
• Många bibliotek för NLP, AI, data science m.m.
• Stöd för både objektorienterad, funktionell och proceduriell programmering.

Nackdelar kan vara:

• Långsammare körtid jämfört med t.ex. C.
• Indentering istället för klamrar gör koden sårbar för felindentering.
• Sämre integrering med webbtekniker än t.ex. JavaScript.

Som synes har alla språk både för- och nackdelar. Valet beror på projektets specifika behov och kompetens i teamet. Kombinationer av flera språk är också vanligt förekommande.

Frontend vs backend

Frontend är den del av ett webbprojekt som användaren interagerar med direkt i webbläsaren. Det handlar om det grafiska gränssnittet och komponenter som knappar, formulär, navigering etc. De vanligaste språken för frontend-utveckling är:

• HTML – Beskriver strukturen och innehållet på en webbsida
• CSS – Hanterar utseende och layout
• JavaScript – Lägger till interaktivitet och dynamisk funktionalitet

Backend är den del som hanterar server, databas och logik. Backend-utveckling sker vanligtvis i språk som:

• PHP – Ett populärt serversidsspråk, särskilt för WordPress
• Node.js – Javascript-baserat ramverk för att bygga skalbara applikationer
• Python – Ett mångsidigt språk med många ramverk som Django och Flask
• Ruby on Rails – Ramverk för att snabbt bygga webbapplikationer
• Java – Ett av de mest använda programmeringsspråken för stora projekt
• C# / .NET – Microsofts ramverk, populärt i företagsvärlden

Valet av frontend och backend hänger ofta ihop med vilket ramverk man väljer för sitt projekt. Men det finns också möjlighet att blanda olika språk beroende på styrkor och preferenser i teamet.

Ramverk och bibliotek

För de flesta webbutvecklingsprojekt är det en fördel att använda sig av ramverk och bibliotek. Det finns många fördelar med att använda sig av ramverk och bibliotek istället för att skriva all kod från grunden själv:

Populära ramverk och bibliotek

Några av de mest populära ramverken och biblioteken inom webbutveckling är:

• React – Ett JavaScript-bibliotek för att bygga användargränssnitt. React är mycket populärt för frontend-utveckling.
• Angular – Ett TypeScript-baserat ramverk från Google för att bygga interaktiva webbapplikationer.
• Vue.js – Ett progressivt JavaScript-ramverk för att bygga användargränssnitt. Liknar React i många avseenden.
• Node.js – En JavaScript-runtime som möjliggör server-side JavaScript. Node.js är populärt för backend-utveckling.
• Express – Ett minimalistiskt och flexibelt Node.js web framework.
• Django – Ett Python-baserat webbramverk med fokus på snabb utveckling.

Det finns många fler ramverk och bibliotek att välja mellan beroende på programmeringsspråk och syfte med projektet.

Fördelar med att använda ramverk och bibliotek

Några viktiga fördelar med att använda sig av ramverk och bibliotek är:

• Sparar tid – Slipper skriva grundläggande funktionalitet från grunden, t.ex. routing, templating, databashantering osv. Kan fokusera på projektspecifik kod.
• Beprövad kod – Ramverken har testats av tusentals utvecklare och innehåller få buggar.
• Säkerhet – Många säkerhetsaspekter är redan implementerade i ramverken.
• Stöd och community – Stora communitys bakom de flesta ramverk som kan ge support och hjälp.
• Best practices – Ramverken uppmuntrar till god kodstruktur och kodstil.
• Underhåll – Enkelt att uppgradera ramverk för att få nya funktioner och säkerhetsfixar.
• Dokumentation – Omfattande dokumentation finns för de flesta ramverk.
• Modularitet – Många ramverk har en modulär uppbyggnad där man bara väljer de delar man behöver.

Genom att använda ett välkänt ramverk kan man snabbt komma igång med utvecklingen av ett projekt utan att ”uppfinna hjulet på nytt”. Det finns dock en del inlärningskurva för att lära sig använda ramverken.

Databaser

Valet av databas är en viktig del i utvecklingen av ett webbprojekt. De två huvudsakliga databasens kategorierna är SQL och NoSQL.

SQL-databaser som MySQL, PostgreSQL och Microsoft SQL Server är relationsdatabaser som använder strukturerade frågespråk som SQL för att lagra och hämta data. SQL-databaser passar bäst för transaktionella data där integritet och konsistens är viktigt, t.ex. banksystem, e-handel och redovisningssystem.

NoSQL-databaser som MongoDB och CouchDB är icke-relationsdatabaser som inte kräver en fast tabellstruktur. NoSQL kan skala bättre för stora mängder ostrukturerade data, t.ex. sociala medier, sensorer och loggar.

Andra faktorer att överväga är prestanda, skalbarhet, tillgänglighet och kostnad. Databaser kan köras lokalt, men molnbaserade tjänster som Amazon RDS, Azure SQL Database och Firebase är populära alternativ idag. Valet beror på projektets specifika krav.

Molntjänster

Molntjänster är mycket populära att använda när man bygger webbtjänster idag. De stora fördelarna är att man slipper köpa och underhålla egen serverinfrastruktur och istället hyr resurser i molnet. De största leverantörerna av molntjänster är Amazon Web Services (AWS), Microsoft Azure och Google Cloud Platform (GCP).

Några fördelar med att använda molntjänster:

• Skalbarhet – Det är enkelt att skala upp och ner resurser efter behov. Om trafiken ökar kan man enkelt skala ut med fler servrar.
• Tillgänglighet – Molnleverantörerna har serverhallar på många platser i världen för att öka tillgängligheten. Dessutom hanteras underhåll och drift av leverantören.
• Flexibilitet – Olika resurser för beräkning, lagring, nätverk etc kan konfigureras via API:er och administrationsgränssnitt. Det går att automatisera mycket.
• Kostnadseffektivt – Man betalar enligt förbrukning, ingen överkapacitet behövs. Ofta billigare än egen infrastruktur.

Några molntjänster som är användbara för webbutveckling:

• Virtual Private Cloud – Virtuella servrar och nätverk. Basen i molnet.
• Serverlös applikationsvärd – Tjänster som Azure App Service eller AWS Elastic Beanstalk för att driftsätta webbappar.
• Containervärd – Tjänster som Azure Kubernetes Service eller AWS ECS för containerbaserade applikationer.
• Databaser – Molnbaserade databaser som Azure SQL Database eller Amazon RDS.
• Lagring – Molnbaserad lagring som Azure Blob Storage eller Amazon S3 för statiska filer, bilder etc.
• CDN – Innehållsleveransnätverk som Azure CDN eller Amazon CloudFront för att cacha och leverera statiskt innehåll snabbt.

Genom att kombinera olika molntjänster kan man snabbt sätta upp en komplett infrastruktur för sin webbapplikation.

DevOps och CI/CD

Automatisering och kontinuerlig integration (CI) är nyckelbegrepp inom DevOps. Genom att automatisera processer som testning, bygge och distribution kan man effektivisera utvecklingen avsevärt. Fördelarna med CI är många:

• Snabbare feedbackloop. Utvecklare får direkt veta om de introducerat något fel.
• Minskad ”merge hell”. När alla checkar in ofta blir varje merge mindre jobbig.
• Kontinuerliga leveranser. Man kan leverera ny kod till produktion mycket oftare, ibland flera gånger per dag.
• Högre kvalitet. Mer testning hittar fler buggar. Automatiserade regressionstester ser till att gamla buggar inte återintroduceras.
• Ökad transparens. Alla kan se latest build status och vem som bröt bygget.

Att sätta upp CI kräver disciplin, men lönar sig snabbt i förbättrad utvecklingsprocess. Verktyg som Jenkins, Travis CI, CircleCI med flera underlättar konfiguration och drift av CI-pipelines. Det finns även molntjänster som tar hand om DevOps åt en, t.ex. AWS CodePipeline.

Säkerhet

Säkerhet är en kritisk aspekt av alla webbprojekt. Här är några viktiga saker att tänka på:

• OWASP Top 10 – De vanligaste säkerhetshoten enligt OWASP är bland annat SQL-injektion, cross-site scripting (XSS), brutna autentiserings- och sessionshantering. Genomgå OWASP Top 10 och se till att din applikation har skydd mot dessa hot.
• Autentisering och auktorisering – Använd alltid stark autentisering, till exempel med lösenord i kombination med multifaktorautentisering. Skydda användaruppgifter och sessionsnycklar. Använd rollbaserad behörighetskontroll för auktorisering.
• Kryptering – Kryptera känsliga data både under överföring och i databasen. Använd TLS för säker dataöverföring.
• Inmatningssanitering – Sanitera och validera all användarinmatning för att förhindra skadlig kodinjektion.
• Uppdateringar – Håll ramverk, bibliotek och andra beroenden uppdaterade för att skydda mot kända säkerhetshot.
• Säkerhetsgranskning – Låt en expert granska koden för säkerhetsbrister innan lansering, särskilt för applikationer som hanterar känslig data.
• Loggning och övervakning – Logga aktiviteter och övervaka applikationen för misstänksam aktivitet.

Genom att tillämpa standardrekommendationer för säkerhet kan man bygga en robust och säker applikation.

Tillgänglighet

Det är viktigt att tänka på tillgänglighet redan från start i ett webbprojekt. Annars kan det bli svårt och kostsamt att anpassa i efterhand.

Följ riktlinjer och standarder som WCAG för att skapa en webbplats som fungerar för så många användare som möjligt, oavsett eventuell funktionsnedsättning.

• Textalternativ till bilder och multimedia är ett måste.
• Kontrasten mellan text och bakgrund behöver vara tillräcklig.
• Innehållet behöver vara begripligt och navigerbart även utan färgskillnader.
• Undvik att enbart förlita dig på ljud, rörelse eller tidsbegränsningar.

Responsiv design är standard idag, för att webbplatsen ska fungera i olika skärmstorlekar och enheter. Använd flexibla layouter, textelement och bilder som anpassar sig. Testa i olika lägen!

Tillgänglighet handlar inte bara om att följa regler, utan om att skapa en bra användarupplevelse för alla. Det bidrar till ökad användning och bättre SEO. Satsa på tillgänglighet redan från början!

Avslutning

Sammanfattning. De viktigaste aspekterna att tänka på när man väljer utvecklingsmiljö och språk är:

• Välj ett språk som passar projektets behov. Populära alternativ är Javascript, Python, Java, PHP, Ruby och C#.
• Bestäm om du behöver skriva frontend, backend eller både och. Välj språk och ramverk baserat på detta.
• Undersök vilka ramverk och bibliotek som finns för språket, t.ex. React eller Django.
• Välj enrelationsdatabas som PostgreSQL eller MongoDB baserat på dina data.
• Överväg molntjänster som AWS, Azure eller GCP. De erbjuder mycket inbyggd funktionalitet.
• Sätt upp en DevOps pipeline med verktyg som GitHub, CircleCI och Docker för kontinuerlig integration.
• Prioritera säkerhet. Använd lösenordshantering, inputvalidering, parameterisering av queries etc.
• Se till att applikationen är tillgänglig för alla användare. Följ standarder för tillgänglighet.
• Testa tidigt och ofta. Skriv automatiserade tester för en smidig utveckling.

Genom att planera utifrån dessa aspekter kan du skapa en modern och skalbar utvecklingsmiljö anpassad för ditt projekt. Lycka till med utvecklingen!